Det går aldrig att hårdsälja och pressa fram kultstatus för en produkt. Men det är fullt möjligt att vårda ett varumärke och en produkt så att kultstatusen stärks med tiden. De första pilsnerkorvarna med namnet Bullens gjordes i dåvarande Alvesta slakteriförening 1953. Recepturen är densamma idag som då.
Pilsnerkorven har en folklig förankring och produkten kopplas ofta till positiva händelser – utflykter, semester, båten, sommarhuset, husvagnen, fjällstugan, älgjakt och vickning i goda vänners lag. Något man längtar efter och minns med glädje.
Erik Bullen Berglund gick bort 1963 vid 76 års ålder. Han medverkade i 103 filmer och påstods ha haft uppemot 1200 roller på teaterscener runt om i landet, i revyer, radio och så småningom TV. En flitig man med mat som passion, hängiven estet och perfektionist. Stor stjärna med många lyssnare blev han i radions Prat om mat, som han gjorde i flera omgångar, de senare tillsammans med hustru Elsa. (När Elsa skrev egna artiklar signerade hon dem med ”Elsa Bullen Berglund”). På 1920-talet – före tiden på radion och teatern – hade Bullen skickats till morfar i Paris, där han lärde sig franska och fick smak för det finare köket. Han utbildade sig till kock och arbetade på flera restauranger i Frankrike, bl.a. Hôtel Chapon i Bordeaux innan han kom till Claridge Hôtel i Paris. Ett tag var han även i England för att förkovra sig i kokkonsten.
Sina första matkåserier skrev Bullen i salig Stockholms Dagblad. De var mycket personligt hållna och signerade med ”Bullen” efter en rollfigur han gjorde 1926; i pjäsen Guldgrävarna spelade Erik en goddagspilt vars namn försvenskades till Bullen.
”Prat om mat” kom i bokform 1928, ”Mera prat om mat” ett år senare och så ”Bullens kokbok” som gavs ut i början av 1930-talet. Böckerna är sedan länge rariteter i antikvariaten, men ”Bullens kokbok” kom i nytryck 1996. B. Wahlströms Bokförlag gjorde under 2003 en kulturgärning till glädje för matälskare och kockar i hela landet genom att ge ut boken i ytterligare ett nytryck, nu under titeln ”Bullens Klassiska Kokbok”. I kokböckerna märks att Bullen hyllar den kulinariska mångfalden och hans passion svängde mellan stadig, svensk husmanskost och lite lyxigare, franskinspirerade läckerheter. Hökarpanna och stuvad lake stod högst upp på önskemenyn.
Bullen ska också minnas och hyllas för att han gav den svenske mannen en god portion självförtroende i köket. Han påvisade att det inte bara var husmor som kunde laga mat, utan att det fanns fler i familjen som kunde ställa sig vid spisen. På sin 75-årsdag tilldelades Erik Bullen Berglund Gastronomiska Akademins diplom och stipendium för sina insatser inom den svenska gastronomin. Och det förstår man efter att ha läst de sista raderna i förordet till en av kokböckerna: ”…genom flitigt följande av våra anvisningar ska Ni komma underfund med att det i varje människa finns ämne till en matkonstnär.”
Ett annat känt Bullen-citat är ”…delikatessaffärerna i Paris utgör enligt mitt förmenande en minst lika stor sevärdhet som någonsin de stora modehusen…”