Bullens Pilsnerkorv

<body topmargin="0" leftmargin="0"> korvgubben Ordet kult kommer fr�n latinets cultus, som betyder dyrkarn, v�rd. Det finns de som dyrkar Bullens, bl a finns Bullens v�nner som h�ller korvagillen flera g�nger per �r. F� produkter har f�runnats att n� kultstatus, samtidigt som de s�ljer bra �r efter �r. Raketosten n�mns ofta med nostalgisk st�mma, men den f�rsvann fr�n hyllorna f�r m�nga �r sedan. Kalles kaviar och Bullens Pilsnerkorv �r tv� bra exempel p� framg�ngsrika kultprodukter inom livsmedelshandeln. Det g�r aldrig att h�rds�lja och pressa fram kultstatus f�r en produkt. Men det �r fullt m�jligt att v�rda ett varum�rke och en produkt s� att kultstatusen st�rks med tiden. Genom �ren har m�nga reklamprodukter f�r Bullens tagits fram och de �r ofta hett eftertraktade hos landets m�nga Bullensfantaster. De f�rsta pilsnerkorvarna med namnet Bullens gjordes i d�varande Alvesta slakterif�rening 1953. Recepturen �r densamma idag som d�. Receptet f�r fortsatt framg�ng �r troligen att �ndra s� lite som m�jligt: recept, inneh�ll, f�rpackning, design. Pilsnerkorven har en folklig f�rankring och produkten kopplas ofta till positiva h�ndelser � utflykter, semester, b�ten, sommarhuset, husvagnen, fj�llstugan, �lgjakt och vickning i goda v�nners lag. N�got man l�ngtar efter och minns med gl�dje. Det finns allts� en m�ngd tillf�llen n�r en korvkonserv passar bra. 2003 firar Bullens 50 �rsjubileum och 2053 kan Bullens f�rhoppningsvis fira 100 �rsjubileum. Bullen �en stor personlighet Det var allts� fr�n slakterif�reningen i Alvesta som f�rfr�gan kom: kunde sk�despelaren, matk�s�ren, kocken och kokboksf�rfattaren Erik Berglund t�nka sig att s�tta sitt smeknamn p� en korv och lite andra produkter? Det kunde Bullen. Erik Berglund var en d�tidens stork�ndis och blev Bullen med svenska folket p� 1930-talet. Alla k�nde till Bullen, men hemma hette han Erik. Erik Bullen Berglund gick bort 1963 vid 76 �rs �lder. Han medverkade i 103 filmer och p�stods ha haft uppemot 1200 roller p� teaterscener runt om i landet, i revyer, radio och s� sm�ningom TV. En flitig man med mat som passion, h�ngiven estet och perfektionist. Stor stj�rna med m�nga lyssnare blev han i radions Prat om mat, som han gjorde i flera omg�ngar, de senare tillsammans med hustru Elsa. (N�r Elsa skrev egna artiklar signerade hon dem med �Elsa Bullen Berglund�). P� 1920-talet � f�re tiden p� radion och teatern � hade Bullen skickats till morfar i Paris, d�r han l�rde sig franska och fick smak f�r det finare k�ket. Han utbildade sig till kock och arbetade p� flera restauranger i Frankrike, bla H�tel Chapon i Bordeaux innan han kom till Claridge H�tel i Paris. Ett tag var han �ven i England f�r att f�rkovra sig i kokkonsten. Sina f�rsta matk�serier skrev Bullen i salig Stockholms Dagblad. De var mycket personligt h�llna och signerade med �Bullen� efter en rollfigur han gjorde 1926; i pj�sen Guldgr�varna spelade Erik en goddagspilt vars namn f�rsvenskades till Bullen. nydanande kokboksf�rfattare Bullen skrev flera kokb�cker, alla mycket uppskattade och delvis nydanande f�r svensk matkultur. Bullens recept h�ller h�g klass �ven med dagens m�tt m�tt och han var f�re sin tid i konsten att skriva pedagogiska recept; ingredienserna skrevs med fet stil i den ordning de skulle anv�ndas. Bullen ans�g att varje matlagare skulle smaka av och sj�lv best�mma m�ngder och kryddning, i st�llet f�r att detaljf�lja receptet. Ingredienser och m�ngder best�ms ofta, som det heter, av r�d och l�genhet. �Prat om mat� kom i bokform 1928, �Mera prat om mat� ett �r senare och s� �Bullens kokbok� som gavs ut i b�rjan av 1930-talet. B�ckerna �r sedan l�nge rariteter i antikvariaten, men �Bullens kokbok� kom i nytryck 1996. B. Wahlstr�ms Bokf�rlag g�r under 2003 en kulturg�rning till gl�dje f�r mat�lskare och kockar i hela landet genom att ge ut boken i ytterligare ett nytryck, nu under titeln �Bullens Klassiska Kokbok�. I kokb�ckerna m�rks att Bullen hyllar den kulinariska m�ngfalden och hans passion sv�ngde mellan stadig, svensk husmanskost och lite lyxigare, franskinspirerande l�ckerheter. H�karpanna och stuvad lake stod h�gst upp p� �nskemenyn. Bullen ska ocks� minnas och hyllas f�r att han gav den svenske mannen en god portion sj�lvf�rtroende i k�ket. Han p�visade att det inte bara var husmor som kunde laga mat, utan att det fanns fler i familjen som kunde st�lla sig vid spisen. P� sin 75-�rsdag tilldelades Erik Bullen Berglund Gastronomiska Akademins diplom och stipendium f�r sina insatser inom den svenska gastronomin. Och det f�rst�r man efter att ha l�st de sista raderna i f�rordet till en av kokb�ckerna: ��genom flitigt f�ljande av v�ra anvisningar ska Ni komma underfund med att det i varje m�nniska finns �mne till en matkonstn�r.� Ett annat k�nt Bullen-citat �r ��delikatessaff�rerna i Paris utg�r enligt mitt f�rmenande en minst lika stor sev�rdhet som n�gonsin de stora modehusen�� Varf�r pilsnerkorv? D� p� 50-talet fanns uppemot 30 produkter med Bullens namn, f�retr�desvis husmanskost som dillk�tt och grisf�tter. Idag �r det Bullens varmkorv och pilsnerkorv som g�ller. Och varf�r den sistn�mnda heter pilsnerkorv finns det olika teorier om. En �r att Bullen och folket i Alvesta tyckte att korven passade bra till just pilsner. En annan att Bullen medverkade i m�nga och uppskattade �pilsnerfilmer�. F�rmodligen �r sanningen en kombination av b�da, men n�gon pilsner finns inte i vare sig korv eller lag. Bullen var mycket intresserad n�r det g�llde nya produkter och medverkade aktivt n�r recepturerna f�r de olika produkterna togs fram. De har sedan f�tt vara of�r�ndrade sedan 1953. Kort om produkt och produktion Produktionen har uppm�rksammats i bl a tidningen Skafferiet d�r Caroline Alesmark skriver under mellanrubriken Tre �rs h�llbarhet; �Innan korven hamnar i burken har den stoppats, r�kts, kylts flera g�nger, klippts, v�gts och kylts igen. Burkarna fylls med saltlake innan tillslutningen, sedan v�rmebehandlas och konserveras burken, sensibilitetstestas och packas. Stickprov skickas upp till labbet f�r kontroll. Det tar fjorton dagar innan allt �r klart och den omg�ngen korv �r redo att levereras till kunderna. � andra sidan har den en h�llbarhetstid p� 3 �r.� Pilsnerkorven har en smak som kan karakteriseras som v�lkryddad med en tydlig balanserad r�ksmak. Det finns inte m�nga varianter av konservkorv kvar p� den svenska marknaden idag. klassiska recept Bullen Berglund frigjorde den svenske mannen kulinariskt, gjorde det till�tet f�r honom att bekr�fta sin sj�lvk�nsla i k�ket. Nedan finner du f�rst Bullens klassiker som �r ett utm�rkt s�tt att tillreda och servera Bullens Pilsnerkorv sedan f�ljer ett antal klassiska recept signerade Bullen. Bet�nk det innovativa i recepten d� ingredienser som vitl�k endast fanns att tillg� p� apotek. Bullens klassiker K�ldolmar Sj�mansbiff Ryska pannbiffar F�rkotletter Champvallon Bouillabaisse Sotare Bullens kaviar Norrlandsp�lsa En bukett Chokladpudding Citronade Bullens klassiker 1 port. 1 kn�ckebr�d 1 Bullens Pilsnerkorv Senap (favoritsorten) 1 lagerblad N�gra korn kryddpeppar 1 glas �l L�gg korven i en kastrull med vatten. V�rm n�gra minuter tillsammans med lagerbladet och kryddpepparkornen. Koka inte. L�gg korven p� ett kn�ckebr�d och bred p� med senap. H�ll upp ett glas kallt �l och njut. K�ldolmar I likhet med k�ttbullar kan k�ldolmar g�ras p� m�ngahanda s�tt. H�r �r ett av s�tten och det �r ett s�tt, som inte �r det allra dummaste f�r resten! Man f�rv�ller i fem minuter i Kokande vatten Tolv � femton mellan- och innerblad av vitk�l, spolar dem i kallt vatten och st�r �ver dem n�gra nypor paprica (helst Szeged paprica!), sedan man brett ut dem p� ett bord. Man g�r en f�rs av tv�hundra femtio gram malet k�tt, tre krossade skorpor, en deciliter gr�dde, ett �gg, en nypa salt, en nypa vitpeppar, en dessertsked riven l�k och tv� matskedar vatten. Sedan man arbetat f�rsen riktigt smidig formar man sm� bullar av den och p� varje k�lblad l�gger man en. Sedan vrider man ihop k�ldolmarna i en handduksh�rna, s� att de blir som sm� bollar, runda och s� lika som m�jligt. (Genom att man vrider dem rund i en handduksh�rna pressar man ur den on�diga fuktigheten, samtidigt med att k�lbladen b�ttre f�sta vid varandra!) Man l�gger dolmarna i en stek- eller l�ngpanna p� en b�dd av ett hekto fett fl�sk i strimlor, en stor morot i tunna skivor, en liten purjol�k i bitar och s� f�r alltsammans bryna och taga f�rg uppe p� spisen. D� sl�r man �ver dem tomatpur�, tillsatt med buljong (tv� matskedar tomatpur� per liter!) i en s�dan myckenhet att det st�r i j�mnh�jd med dolmarna, l�gger ett sm�rat papper �ver och l�ter dem st� i lagom ugnsv�rme, under flitig �sning, tills de �ro f�rdiga, vilket tar en timme eller s�! D� tar man upp dem, l�ter s�sen sjuda ihop, s� att den blir riktigt koncentrerad, och kan, om man s� vill, blanda den med litet brun hj�lps�s. Sj�mansbiff Man sm�rar en kastrull eller en gryta i botten och l�gger varvtals i den ett kilo r� potatis i skivor, ett halvt kilo k�tt av biffrad, skuret i tunna skivor och stekt i sm�r, en stor gul, skivad l�k, stekt i sm�r, ett hekto l�ttsaltat sidfl�sk, skuret i strimlor och fr�st i sm�r, och en purjol�k och en morot i bitar. Man b�rjar och slutar med potatisen. Mellan varven pudrar man �ver litet vetemj�l, salt och Peppar och n�r allt �r ilagt sl�r man �ver Tv� tekoppar buljong, l�ter anr�ttningen koka upp p� full l�ga och sedan sm�puttra p� sparl�ga i femtio minuter � en timme. Man str�r hackad persilja �ver och serverar r�tten i sin gryta eller kastrull, omvirad med en serviette! Ryska pannbiffar Ett kvarts kilo oxk�tt av filet eller biffrad hackas ytterst fint, s� att det n�sta blir som malet, och med detta blandar man en matsked finhackad persilja, en r�gad tesked finhackad k�rvel, en r�gad finhackad dragon�rt, en medelstor, finhackad och i sm�r brynt l�k, ett halvt hekto kallt sm�r, en nypa salt och en nypa vitpeppar. Av smeten g�r man sm� biffar, som man rullar i Vetemj�l och steker i sm�r. D� man ser att saften sipprar ut p� �versidan av biffarna v�nder man dem och steker dem f�rdiga p� andra sidan. Till s�s anv�nder man steksm�ret i pannan sedan man fr�st ur denna med litet tjock gr�dde och kramat i litet saft ur en citron Man serverar biffarna p� sm� i sm�r stekta via br�dskivor och p� varje biff l�gger man en i sm�r stekt stor champignonhatt En trevlig och �sm�varm� r�tt, som, om den g�res i st�rre format, ocks� kan anv�ndas som huvudr�tt till frukost, middag eller sup�. F�rkotletter Champvallon F�rkotletter bryner man p� b�da sidor i sm�r och l�gger dem sedan i en liten gryta, t�cker �ver dem med ett dubbelt lager av r� potatis i skivor och p� detta ett lager av gul l�k i skivor. Man str�r �ver en klyfta finhackad vitl�k, saltar och pepprar Och sl�r �ver s� mycket buljong att det t�cker. Man l�ter det koka upp p� spisen och s�tter sedan in det i ugnen att br�sera f�rdigt i femtio minuter, utan lock och under flitig �sning. Serveras i sin gryta, omvirad med en serviette! Obs! Man b�r helst anv�nda kotletter med fileten, allts� ner�t steken. Anv�nder man andra kotletter, tagna h�gre upp, s� hugger man av revbenet intill k�ttet, ty kotletterna b�ra vara s� runda som m�jligt i formen! Bouillabaisse F�r att g�ra en verklig bouillabaisse skulle man beh�va ha tillg�ng till alla m�jliga sorters medelhavsfiskar, men man kan klara sig �nd� och klar sig bra till och med, och f�r den bouillabaisse, som beskrives h�r nedan, kan jag garantera att det aldrig h�rts annat �n erk�nnsamma ord. Man b�r se till att man har en blandning av s�v�l mager som fet fisk, och jag f�resl�r d�rf�r att man tar abborre, r�ding, makrill, vitling, sj�tunga, r�dspotta, �l och en liten kokt hummer. Naturligtvis kan en eller annan sort uteslutas, s� det �r absolut inget p�bud att alla de h�r uppr�knade sorterna ska finnas med. Fisken fj�llas eller fl�s, allt efter sin art, och sk�res sedan man rensat och sk�ljt den, i bitar. �ven den kokta hummern sk�r man i bitar tv�rs�ver b�de stj�rt och klor. I tv� � tre matskedar olja fr�ser man upp det finskurna vita av tv� purjol�kar och tv� vanliga medelstora gula l�kar, �ven de finskurna. D� l�ken tagit litet f�rg tills�tter man fyra � fem hekto urkramade, f�rska tomater, en tredjedels liter vitt vin en tredjedels liter vatten, salt, vitpeppar, en nypa cayennepeppar, en nypa pulvriserad saffran, en liten klyfta vitl�k och tv� matskedar koncentrerad tomatpur�. Man l�ter blandningen koka upp och l�gger s� i fiskbitarna, som f� koka med den i tjugo minuter p� stark eld! Hummerbitarna l�ggas ej i f�rr�n strax innan r�tten �r f�rdig! Med skal och allting� och s� serveras de ocks�! Obs! Efter tio minuters kokning tills�tter man en deciliter matolja Efter tjugo minuters kokning tar man upp fisken, l�gger den i en karott, l�ter s�sen koka ihop litet grand och sl�r den osilad �ver fisken. Skulle man d� tycka att man har f�r litet s�s, kan man tills�tta litet mera vin, vatten och kryddor. Man serverar sm� stekta br�dskivor till. Om man vill kan man servera s�sen s�rskilt, som en soppa och fisk- och hummerbitarna upplagda p� ett fat, garnerat med br�dcroutongerna, men r�tten �tes i alla fall tillsammans och helst p� djupa tallrikar! Sotare Man rullar str�mmingar i koksalt sedan man rensat dem och tagit bort huvudena p� dem och l�ter dem ligga och dra med saltet i en eller ett par timmar. Obs! Ryggbenet b�r sitta kvar! D� fisken skall anr�ttas sk�ljer man av den saltet, torkar den p� linne och steker dem i en panna som man endast smort med en obetydlighet sm�r eller annat fett Den allra riktigaste metoden att anr�tta sotare �r genom att halstra den p� spis, gl�d eller halster, men som h�r ovan angivna metod nog �r den som b�st l�mpar sig f�r ett hush�ll har jag f�redragit att skriva den! Jag anser de oriktigt att sl� vatten �ver sotarna innan de serveras, n�r de �ro anr�ttade p� detta s�tt. De b�r ligga torra p� serveringsfatet och �tas med kallt sm�r och varm potatis som man kokat med skalen!� Det �r mat det! Bullens kaviar Av vanlig burkkaviar av det m�rke man sj�lv tycker b�st om kan man g�ra en trevlig �nubbe- r�tt� genom att blanda ut kaviaren med lika mycket tjock gr�dde som kaviar och dessutom tills�tta finhackad gr�sl�k och finhackad dill samt r�ra om alltsammans ordentligt. Kaviaren beh�ller genom den behandlingen sin friska och pikanta smak men f�rlorar sin eventuella fr�nhet! Norrlandsp�lsa Ett kilo oxk�tt och ett kilo randigt, rimmat sidfl�sk kokas i fyra liter vatten och skummas mycket noga, varefter man tills�tter en bukett (se denna!), ut�kad med en kvist mejram, en matsked salt och tv� tekoppar sk�llade korngryn. Obs! Korngrynen tills�tter man f�rst sedan det �vriga kokat i tjugo minuter! N�r k�ttet och fl�sket �r kokt tar man upp det och mal det p� k�ttkvarn. Man l�ter d�rvid fl�sket g� f�rst och k�ttet sist genom kvarnen, s� att intet av det feta fl�sket blir kvar i den! Korngrynen f�r under tiden koka i buljongen fr�n k�ttet s� att de blir riktigt mjuka och n�r de blivit det tills�tter man det malda k�ttet och fl�sket, tre matskedar mycket finhackad r�dl�k, brynt i sm�r, och peppar och salt om s� �r n�dv�ndigt. Man tar p�lsan av elden och tills�tter femtio gram kallt sm�r, och s� �r den f�rdig att njutas som den �r eller att l�ta kallna och steka i skivor. Det �r sv�rt att s�ga vilketdera som �r b�st� jag tror att det �r b�st att g�ra det ena f�rst och det andra sen! Kokt varm potatis ska det vara till En bukett Best�r , d� ingenting annat angives, av ett lagerb�rsblad, tv� sm� timjanskvistar och en kvist persilja, omknutet med ett litet fint linnegarn! Chokladpudding Etthundrafemtio gram kakchoklad kokar man tillsammans med en kvarts liter mj�lk under omr�ring. Man vispar kraftigt tre �ggulor tillsammans med sextio gram str�socker under fem minuter och tills�tter chokladen varm, men inte kokande, sedan den sm�lt. Man vispar det hela v�l och sl�r det tillbaka i kastrullen, som st�llts �ver elden n�gra minuter medan man r�r i smeten. Man tar kastrullen av elden och tills�tter sex gram gelatin som man dessf�rinnan bl�tt upp med litet kallt vatten. Smeten passeras genom trattsil och f�r svalna. Sedan tills�tter man matskedsvis en kvarts liter tjock vispad gr�dde, p� smeten i en glaceform, l�gger ett pergamentpapper �ver, s�tter lock p� och isar ned formen. D� den stj�lpes upp garnerar man den med vispad gr�dde med hj�lp av en spritsp�se! Citronade Till tolv glas av denna h�rliga dryck river man n�gra sockerbitar mot skalen av tre citroner. P� s� s�tt f�r man reda p� den verkligt fina citronesencen. Sockerbitarna l�gger man i en stor sk�l tillsammans med tv�hundra gram str�socker, en halv liter vatten och saften ur fem citroner och l�ter det sm�lta tillsammans, st�ende p� kallt st�lle. Sedan sl�r man i tre � fyra flaskor kallt kolsyrat vatten, blandar ett tag och serverar drycken med en citronskiva i varje glas! </body>