Bullens pilsnerkorvs historia

Ordet kult kommer från latinets cultus, som betyder dyrkan, vård. Få produkter har förunnats att nå kultstatus, samtidigt som de säljer bra år efter år. Raketosten nämns ofta med nostalgisk stämma, men den försvann från hyllorna för många år sedan. Bullens Pilsnerkorv är i alla fall ett bra exempel på en framgångsrik kultprodukt inom livsmedelshandeln.

Det går aldrig att hårdsälja och pressa fram kultstatus för en produkt. Men det är fullt möjligt att vårda ett varumärke och en produkt så att kultstatusen stärks med tiden. De första pilsnerkorvarna med namnet Bullens gjordes i dåvarande Alvesta slakteriförening 1953. Recepturen är densamma idag som då.

Pilsnerkorven har en folklig förankring och produkten kopplas ofta till positiva händelser – utflykter, semester, båten, sommarhuset, husvagnen, fjällstugan, älgjakt och vickning i goda vänners lag. Något man längtar efter och minns med glädje.

Bullen — en stor personlighet

Det var alltså från slakteriföreningen i Alvesta som förfrågan kom: kunde skådespelaren, matkåsören, kocken och kokboksförfattaren Erik Berglund tänka sig att sätta sitt smeknamn på en korv och lite andra produkter? Det kunde Bullen.

Erik Berglund var en dåtidens storkändis och blev Bullen med svenska folket på 1930-talet. Alla kände till Bullen, men hemma hette han Erik.

Erik Bullen Berglund gick bort 1963 vid 76 års ålder. Han medverkade i 103 filmer och påstods ha haft uppemot 1200 roller på teaterscener runt om i landet, i revyer, radio och så småningom TV. En flitig man med mat som passion, hängiven estet och perfektionist.

Stor stjärna med många lyssnare blev han i radions Prat om mat, som han gjorde i flera omgångar, de senare tillsammans med hustru Elsa. (När Elsa skrev egna artiklar signerade hon dem med ”Elsa Bullen Berglund”).

På 1920-talet – före tiden på radion och teatern – hade Bullen skickats till morfar i Paris, där han lärde sig franska och fick smak för det finare köket. Han utbildade sig till kock och arbetade på flera restauranger i Frankrike, bl.a. Hôtel Chapon i Bordeaux innan han kom till Claridge Hôtel i Paris. Ett tag var han även i England för att förkovra sig i kokkonsten.

Sina första matkåserier skrev Bullen i salig Stockholms Dagblad. De var mycket personligt hållna och signerade med ”Bullen” efter en rollfigur han gjorde 1926; i pjäsen Guldgrävarna spelade Erik en goddagspilt vars namn försvenskades till Bullen.

Nydanande kokboksförfattare

Bullen skrev flera kokböcker, alla mycket uppskattade och delvis nydanande för svensk matkultur. Bullens recept håller hög klass även med dagens mått mätt och han var före sin tid i konsten att skriva pedagogiska recept; ingredienserna skrevs med fet stil i den ordning de skulle användas. Bullen ansåg att varje matlagare skulle smaka av och själv bestämma mängder och kryddning, i stället för att detaljfölja receptet. Ingredienser och mängder bestäms ofta, som det heter, av råd och lägenhet.

”Prat om mat” kom i bokform 1928, ”Mera prat om mat” ett år senare och så ”Bullens kokbok” som gavs ut i början av 1930-talet. Böckerna är sedan länge rariteter i antikvariaten, men ”Bullens kokbok” kom i nytryck 1996. B. Wahlströms Bokförlag gjorde under 2003 en kulturgärning till glädje för matälskare och kockar i hela landet genom att ge ut boken i ytterligare ett nytryck, nu under titeln ”Bullens Klassiska Kokbok”.

I kokböckerna märks att Bullen hyllar den kulinariska mångfalden och hans passion svängde mellan stadig, svensk husmanskost och lite lyxigare, franskinspirerade läckerheter. Hökarpanna och stuvad lake stod högst upp på önskemenyn.

Bullen ska också minnas och hyllas för att han gav den svenske mannen en god portion självförtroende i köket. Han påvisade att det inte bara var husmor som kunde laga mat, utan att det fanns fler i familjen som kunde ställa sig vid spisen.

På sin 75-årsdag tilldelades Erik Bullen Berglund Gastronomiska Akademins diplom och stipendium för sina insatser inom den svenska gastronomin.

Och det förstår man efter att ha läst de sista raderna i förordet till en av kokböckerna: ”…genom flitigt följande av våra anvisningar ska Ni komma underfund med att det i varje människa finns ämne till en matkonstnär.”

Ett annat känt Bullen-citat är ”…delikatessaffärerna i Paris utgör enligt mitt förmenande en minst lika stor sevärdhet som någonsin de stora modehusen…”

Varför Pilsnerkorv?

På 50-talet fanns uppemot 30 produkter med Bullens namn, företrädesvis husmanskost som dillkött och grisfötter.

Idag är det Bullens pilsnerkorv som finns i hyllorna. Och varför den heter pilsnerkorv finns det olika teorier om. En är att Bullen och folket i Alvesta tyckte att korven passade bra till just pilsner. En annan att Bullen medverkade i många och uppskattade ”pilsnerfilmer”. Förmodligen är sanningen en kombination av båda, men någon pilsner finns inte i vare sig korv eller lag. Bullen var mycket intresserad när det gällde nya produkter och medverkade aktivt när korvrecepturerna togs fram. De har sedan fått vara oförändrade sedan 1953.

Beer Banger — korv med riktig öl

Efter 64 år lanseras Bullens Beer Banger – korvar gjorda med riktig öl. Tre smakrika korvar som har en härlig smak av Lager, IPA och Stout. Utsökta att ätas som de är med ett gott tillbehör eller som en klassisk korv med bröd. Kort sagt, korvar för livsnjutare. Och helt perfekta att lägga på grillen!